Det började med att jag bläddrade i ”Ångbåtskaptenens fotoalbum” och upptäckte ett foto av hans syster Charlotta. Lycklig över att ha hittat ett foto på min farmors mor lossade jag försiktigt kortet och vände på det, på baksidan läste jag det spännande namnet Vogel & Dienstbach. Vad var då detta för fotoatelje? en artikel i GP ger förklaringen, jag citerar
”Gustaf Vogel och Martin Dienstbach kom till Göteborg från Berlin i maj 1861 och öppnade fotoateljé i ”Nya Alléen”. Den 18 maj 1861 annonserade de i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning”
Avertissemen. Undertecknade från Berlin, ha härmed äran resp. publiken, att vi efter vår ankomst till Göteborg öppnat en Photografisk Atelier, der vi hoppas kunna fullkomligen motsvarade ärade kunders billiga fordringar, med noggrann kännedom af vår konst och försedda med de erkändt bästa apparater, hysa vi det hopp att kunna tillfredsställa alla den nyare tidens fordringar i fotografiskt hänseende
Detta var en av allra dom första fotografiska atelieerna i Göteborg, porträttfoto var naturligtvis deras huvudsakliga arbetsuppgift men dom fotograferade även många stadsmiljöer som ovan vilket visar ett foto på Underås egendom i Örgryte taget från berget ovanför Örgryte kyrka. Bakom Underås syns Lisebergs sockerbruk och man skymtar även landeriet som nu är Lisebergs värdshus. Underås som var känt för sin vackra trädgård och också besöktes av Carl von Linne’, låg där nuvarande Focus huset ligger.
Till Underås flyttade 1808 Dorotea Elisabeth Matzen , Santesson änka. Santesson som vi känner till som ägaren till trankokeriet i Danestan på Stora Askerön. Hon sålde därmed Kärralund där hon tidigare bott och levde på Underås, vilket även innefattade Överås där Dicksons senare skulle bygga sin fina villa, framtill sin död 1829.
Nu kommer vi fram till porträttet av min farmors mor Charlotta, och det fina är att Vogel & Dienstbachs atelje fanns bara i Göteborg mellan 1861 0ch 1865 så man kan härmed dra slutsatsen att hon är någonstans mellan 22 och 26 år på fotot. Som 38 åring skulle hon senare få Anna min farmor, hennes enda barn.
Det är fantastiskt att det över huvud taget finns ett foto av henne, fadern hade visserligen en gård på Hisingen men var skomakare och ingen förmögen man. Troligtvis fick han gräva djupt i plånboken för att fotografera dottern vilket var något helt nytt i Göteborg då, till skillnad på de övriga kvinnorna i samlingen som kom från mer välbärgade hem. Charlotta ser inte helt bekväm ut på fotot, närmast sur, men hela situationen hos en fotograf på den tiden var att sitta still och inte le. Mer om Charlotte som tog över gården i Hisings Kärra efter sin far efter att bröderna blivit sjökaptener kan ni läsa under ”Sillgatan…” och ”Ångbåtskaptenen …”.
Nästa kvinna heter även hon Charlotta är lika gammal men kallas Lotten med efternamnet Lagerstedt dotter till en bokhållare i Göteborg. Hon skickas till England 1875 för att arbeta som guvernant och börjar nu sitt intresse att starta skolköksundervisning. När hon kommer tillbaka till Sverige kommer hon att bli den första att utbilda skolkökslärare och hon kommer även ge ut kokböcker att användas både i skolköken och hemmen. Lotten är även förkämpe för att korsetten eller snörlivet, som hon liksom dom andra kvinnorna troligtvis tvingas att bära på fotona skall avskaffas. Det kommer dock att dröja till slutet av 1800 talet då modet ändrades, den stora vida krinolinen med hårt snörda midjor som syns på samtliga foton här ändras till ett mycket bekvämare mode.
Lotten tog även initiativ till vandrande skolköksundervisning i bygderna. Den första kom 1901 att hållas i Hjärtum hos snusfabrikörskan Hulda Mellgren , granne till hennes mors släkt som bodde där. Konsul Oscar Ekman bidrog med 230 kronor till köksutrustning. Ekman var en givmild man som bodde på Stora Torp i Örgryte, han kom ju senare att testamentera pengar till ett sjukhus som även det hamnade i Örgryte.
Hulda Mellgren, för alla som läst boken om barnhemsbarnet Carl Gustav Svingel som blev en aktör i kalla krigets Berlin av Ingrid Thörnqvist så vet ni också att det var just hon som skänkte pengar till att bygga ett barnhem i Hjärtum. Att Hulda dessutom är släkt med Släkten Wahlgren som syns och hörs överallt i media nuförtiden får väl anses som grädde på moset.
Lotten kom också att göra något liknande, när hon förmådde Ekmans att även köpa in ett hus i Hjärtum vilket därefter förvandlades till ett vilohem för utarbetade skolkökslärarinnor som efter ett hårt arbetsliv med att resa runt, släpa med sig all utrustning på hästkärror och ge undervisning i landet här kunde få vila ut, för en krona per dag erbjöds mat och logi. Även Lotten hade ett rum och bodde här, hon hade inga barn, lärarinnor förväntades att leva ogifta på den tiden.
På tredje fotot har vi tagit ytterligare ett steg på den sociala stegen. Det föreställer Fanny Gren som tonåring. Fanny bodde med sina föräldrar apotekaren Arvid Gren och modern Johanna Ulrika Santesson på Stora Änggården vilket hon senare i livet skulle skänka till Göteborgs stad för att då omvandlas till Botaniska trädgården. Klänningen hon bär skvallrar om att hennes föräldrar var ganska välbeställda, för visst är den lite tjusigare än de föregåendes.
Nu har vi dessutom kommit in bland dom kända bohussläkterna, Fadern var ju en av de sista av släkten Green av Rossö, en gammal släkt från Orust besläktad till Margareta Huitfeldt på Tjörn, Farmodern var av Marstrandssläkten Ström och hennes farfar var lustigt nog präst i Hjärtum. Fannys mor var ett barnbarn till Dorotea Santesson och uppväxt på Underås som vi började den här artikeln hemma hos så allt hakar i varann. Mer läsning under ”Enhörningen…” och ”Trankokeriet… ”
Fanny som var den äldsta dottern varden starka av de två systrarna och hon som bestämde när de ärvt ängården.Var också engagerad om ordförande för Sveriges första flickskola ”fruntimmersföreningens flickskola”. Gifte sig och fick tre barn som ingen av dom i sin tur fick barn så denna släktgrenen dog ut med Fanny. Dottern Emmy utmärkte sig på så sätt att hon utbildade sig till gymnastik direktör, jobbade på Wallinska skolan, första flickskolan i Stockholm, men var dessutom med och bildade ”Sveriges flickors scoutförbund” och blev dess första kvinnliga ledare van som hon var med den Göteborgska traditionen för kvinnor att engagera sig i samhällslivet.
Sedan har vi slutligen det fjärde fotot. Berta Koch även hon ung och i tonåren på fotot. En ännu mer voluminös och exklusiv klänning skvallrar om att vi nu tagit ytterligare ett steg upp i överklassen .
Bertas far, major i flottan, bruksägare grosshandlare m.m. Var även med och grundade Kampenhofs bomullsspinneri, Uddevallas största industri under många år, helt nybyggd vid tiden för fotot.
Familjen Koch hade förövrigt under 1700-talet varit den mest framträdande Uddevalla familjen och under en tid rikast i stan. Hennes farfars farfar var Prosten Michael på Tjörn som vi kan läsa mer om under ”Cecilia …” och hennes farfars syster var ingift i släkten af Christernin som fanns en tid på Askerön och förekommer i historien ”Askeröns enda adliga födsel”.
Om man gräver riktigt djupt finns faktisk släktband via släkten Bruhn även till Otto Andersson som gifte sig med farmorsmor Charlotta på första fotot, om detta kan man läsa mer under ”Christina Brun…”
Berta fick tre döttrar, två blev gifta och med militärer liksom sin mor, dessutom adelssläkter, så det var nog passande parti.
Alla kvinnorna på bilderna har alltså förutom fotografen alltid något som förenar dom med de övriga.
