Hur hitta en partner på Lilla Askerön när flickorna tagit slut, innan vägar byggts, innan motorer var uppfunna och innan ”Tinder” fanns. Häst och segelbåt var det enda som stod till buds.
Detta dilemma ställdes Henrik Eliasson i Nordgård för 1839 efter att han tagit över gården efter sin far. Men det fanns då något som hette ”Bönemän”, helt enkelt nån som mot betalning letade upp en lämplig partner. Henrik som verkar ha varit en förnuftig man ville helst ha in lite nytt blod på ön så därför sökte han sig utanför socknen och valde Ucklum som låg inom rimligt avstånd. Bönemannen där kollade runt och meddelade Henrik att han nog hittat den rätta i Grössbyn på andra sidan Hällungen.
Dottern han tittat ut hette Annicka och kom från en välbärgad gård. Detta gjorde Henrik tveksam om han skulle bli accepterad av familjen, han tyckte han var skuldsatt efter att löst ut sina syskon och att gården var liten. Men bönemannen uppmuntrade hono , dels att flickorna föredrog att bli gifta med någon som hade egen gård istället för att bli pigor och var han bara ren och snygg med fina kläder och handskar, det sista inte minst viktigt, då såg han ut som en herreman och då skulle det nog gå vägen. Och visst gick det bra, frieriet ledde till bröllop och eftersom Henriks hus var gammalt och dåligt så fick han av sin svärfar i bröllopsgåva timmer till ett nytt hus samt ko och får.
Äktenskapet verkar ha varit lyckligt och efter en tid föddes Elisabeth som det första av sju barn som kan ses på fotot i historien om Nordgård. Många år gick men 1897 när Henrik var 88 år började olyckorna när Henrik var på stranden för att ta vara på tång som blåst upp att användas till gödning varvid han förkylde sig och senare avled. Ytterligare år gick men Annicka kunde inte förlika sig med den nya tiden och att leva utan Henrik så detta ledde till det ytterligt tragiska slutet när hon en natt smög sig ut och avslutade sitt liv i vattnet vid Bönekullen där man senare fann fann henne. Varje besökare på Valla kyrkogård kan inte missa deras grav vid gången upp mot och närmast kyrkan.
Fakta taget från Erik Asklands skrift ”Barndomsminnen från Lilla och Stora Askerön”