Nästa foto i Ångbåtskapten Johan Olssons album som jag intresserade mig för hade ett svårtytt förnamn och Sterner som efternamn. Efter mycket funderande kom jag fram till att där nog stod ”Rakel”
Rakel Sterner född 1866 tillhörde en judisk familj som från början var en fattig invandrarfamilj som kom hit i mitten av 1800-talet från östra Polen, men hennes invandrade fattiga föräldrar och deras barn var ambitiösa. De äldsta barnen kom hit som bebisar. Första tiden bodde de enkelt och trångt i Haga. De startade med liten gårdfarihandlar-verksamhet som så småningom kunde bli affär med egen lokal.
Rakel gifte ju sig 1905 med grosshandlaren Jacob Blom från Västervik och flyttar till Karlshamn, men dör tragiskt nog redan nästa år i barnsäng endast 40 år gammal. Hon är begravd på gamla judiska kyrkogården vid Svingeln i Göteborg. Även hennes föräldrar Israel och Channa/Jeanette Sterner är begravda där.
Rakels bror Leo var äldst (kom hit som bebis) och jobbade i familjefirman, samt startade skofabrik och klädaffär i Strömstad och familjen köpte även en fastighet där, se första annonsen jag hittade, som är från Strömstads tidning 1877.
1890 lämnar Leo Strömstad för att koncentrera sig på affärerna i Göteborg och fadern Israel tar över rörelsen i Strömstad. Efter faderns död 1899 är det så dags för den yngre sonen Samuel att ta över.
Att johan Olsson var känd med familjen liksom med de övriga i hans fotoalbum berodde naturligtvis på han i egenskap av befälhavare på Ångaren ”Uddevalla” trafikerade sträckan Göteborg-Strömstad-Kristiania och då lärde känna sina passagerare. Se turlistan som fanns i Strömstads tidning 12 augusti 1896
Sen var det ju överraskningen som dök upp under mina spaningar efter vem Rakel var.
Plötsligt fick jag en ny ”nära ” släkting på det DNA test jag några år tidigare skickat in till ett av de företag där man med hjälp av DNA söker sin släkt. Jag identifierade mannen som en Askerösläkting på min mormors sida, men när jag även kollade på det släktträd som fanns bifogat på hans frus släkt, så upptäckte jag, där var hon ju, Rakel, som jag letat så mycket efter. Kontakt togs och historien jag skrivit här ovan fick jag då av denna kvinna. Rakel och jag var alltså ”släkt till släkten” till varandra. Världen är liten ibland.
