Pernilla,  möbler, mat med mera

Pernilla, Sveriges mest kända stol? Formgiven av Bruno Mathsson, kan väl rimligtvis inte ha någon koppling till Askerön? Stolen var uppkallad efter matskribenten Pernilla Thunberger som när hon jobbade för DN hade gjort en intervju med honom. I DN skrev hon under signaturen ”Pernilla”, och inte bara artiklar med matrecept, hon granskade kritiskt allt som har med mat att göra vilket bl. annat  resulterade i en lag, populärt kallad “Lex Pernilla” som innebär att alla förpackningar av livsmedel märks med förpackningsdatum och ”Bäst före” -dag.

Matjournalisterna är inflytelserika matprofiler. Särskilt viktig är den hittills fyra generationer långa matskribentfamiljen Zätterström dvs Märta Zätterström, Pernilla Tunberger, Anna Bergenström och Fanny Bergenström. Sedan 1930-talet fram till idag har fyra generationer kvinnor från samma familj tolkat sin samtids ideal och översatt dem till recept och bilder som fungerat som introduktörer av nya råvaror, kombinationer och tillagningar.

Pernillas mor Märta Zätterström  född Traung var för övrigt syster till Olof Traung, chef för Göteborgs sjöfartsmuseum och grundare av Sverrevarvet. Olof Traung hade förövrigt också sin båt på Askeröns Båtvarv.  För mer läsning om honom och hans eget varv, se ”Sverrevarvet”

Värt att nämna är väl också att Pernilla var mormor till en annan Pernilla , Pernilla Oljelund manusförfattare och journalist som bl. annat skrivit manus till TV serien ”Fröken Frimans krig”

Nu var det ju kopplingen till Askerön?

Pernilla var i sitt första äktenskap gift med juristen Gullmar Bergenström och de hade ett sommarhus i Nösund. Man ägde först en spitsgatter ”Tre bröder” som vårdades på varvet, men 1951 beställer Bergenström en 20 fots julle hos Bröderna Johanssons varv i Henån. Jullen fick namnet ”Familjen” och kom att skötas i alla år av varvet på Askerön. Ingela Berntsson berättar i boken om Askeröns båtvarv att man fick brev och vykort  av Bergenströms  under många år.

Källor:  ”folkofolk.se” samt boken ”Askeröns Båtvarv, en historik 1917-1969”

Dela denna historia: