Herr Kantarell och fröken Oterdahl

Kanske växte “Herr kantarell” på Orust? Det var I alla fall där fröken Jeanna Oterdahl hade sitt sommarhus, närmare bestämt I Svanesund, där hon också fått en gata uppkallad efter sig och 2023 dessutom denna muralmålning där för att hedra henne.

Hon var verkligen en fröken, en skolfröken. Jeanna skrev visan om “Herr kantarell” och den hittar man  I sångboken “Nu skall vi sjunga” som fanns I varje klassrum förr I tiden, och inte blev det sämre av att Elsa Beskow illustrerat visan med sina fina bilder.

Vem var då sagotanten på Orust? Det visar sig att hon var så mycket mer än sagotant. Låt oss börja från början. Hon föddes I Uddevalla 1879 som dotter till en militär och ingenjör och farfadern Anders Oterdahl ägde en tid Ströms säteri I Hjärtum där han lät uppföra det som brukar kallas Ströms slott. Hon hade alltså sina rötter ifrån Bohuslän och Göteborg varifrån släkten tagit sitt namn, Otterhällan är ju berget som sticker upp vid Skeppsbron.

Göteborg var också platsen där hon bodde förutom sommarvistelserna på Orust. I Örgryte hade hon sitt hem, närmare bestämt I radhuset på Tandåsplatsen, och sitt dagliga bröd intjänade hon som småflickslärarinna vid Mathilda Halls skola på Karl Gustavsgatan.

Denna så synes stränga och allvarliga kvinna som umgicks I dom kreativa kretsarna runt Elsa Beskow, Alice Tegner och Selma Lagerlöf skapade dock så mycket mer än barnvisor, hon skrev sagor, dikter, noveller, romaner och psalmer som  t.ex.“Det strålar en stjäna”, över 300 titlar skulle det bli. Som om inte detta var nog så skrev hon också under många år recensioner I Göteborgs Handels o Sjöfartstidning.

Jeanna Oterdahl var dessutom antinazist redan när det var obekvämt att vara det. Hon stod tillsammans med Torgny Segerstedt på nazisternas svarta lista över särskilt misshagliga skribenter, och det gladde henne. Redan 1936 skrev hon ”Som nu detta med giftgaserna … Och detta med judarna …och koncentrationslägren …”

Småskolefröken från Örgryte hade alltså mer än de flesta andra koll på sakernas tillstånd och följde med sin tid och skrev om aktuella ämnen ända till sin död  1960.

Källor:
https://www.skbl.se/sv/artikel/JeannaOterdahl
GP Kristian Wedel 20221003

Släkt som hon var med Ingeborg Oterdahl och Dorothea Santesson, se även:
https://www.askerohistorier.se/ellesbo-herrgard-en-dold-parla-pa-hisingen/
https://www.askerohistorier.se/trankokeriet-i-danestan/

Lite med anknytningen till farfaderns ”Ströms säteri”, se även:
https://www.askerohistorier.se/rutger-macklean-en-framsynt-bohuslaning/
https://www.askerohistorier.se/aldsta-bilden-pa-en-tjorbo/

Dela denna historia: