Med inspektorn på Göteborgs Nation i Lund sommarboende på Stora Askerön väcktes mitt intresse att kolla upp vilka forna studenter som var intressanta att titta närmare på.
Ström/Tollsonius
Släkten Ström från Kungälv, en borgarfamilj djupt förankrad I Bohuslän kring Kungälv och Marstrand men med rötter från den norska adeln på Tjörn.skickar flera av sina söner till Lund men vi stannar väl med den onde och den gode. Peder Ström , kyrkoherde i Kungälv hade tre söner, två blev kyrkoherdar men så har vi då den tredje Thormo Petri Ström som tillhörde den första årskullen som skrevs in i den nybildade Göteborgs Nation 1669 och förmodligen den förste som blev relegerad, vilket måste varit en bedrift i sig.
Den gode i släkten får då representeras av Tormos kusinbarn Niclas Tormo Ström som skrevs in på nationen 1685 och var dess kurator 1691-1692 . gick sedan vidare i karriären till amiralitetet i Karlskrona där han ritade sjökort och kartor . Krönte sin karriär med att bli kommendör och adlas. Då bytte han också namn till Strömcrona.
Bägge dessa herrar tillhörde samma släkt som min anmoder Cecilia Anckarström som jag skrivit om I “Cecilia kaparkaptenens dotter”.
Tolle Tollsonius var ytterligare en Kungälvsbo som skrevs in 1702 och var nationens kurator 1708-1709. Han var kusin till Cecilias mor och blev slottspräst på Bohus fästning.
Se också Cecilia, kaparekaptenens dotter! – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Thorild /Tranchell
Bohusläningen, tänkaren och skalden Thomas Thorild borde man uppmärksamma mer. Inskriven i nationen 1775.
Liksom pojkarna Ström så kom han att passera Kungälv där han gick i skola. Prästen Anders Tranchell (Gbg nation 1689) tog honom under sitt beskydd när han märkte hur begåvad grabben var. Thorild bestämde sig också tidigt för att bli ”snille” kanske något för dagens studenter att försöka ta efter.
Thorilds åsikter verkar ligga i tiden . Förespråkade tankefrihet, pressfrihet och allas lika värde såväl män som kvinnors.
Liksom många studenter så hade han dålig ekonomi och tog därför1777 jobb under sin studietid i Lund som informator för de tio barnen till Henrik Herman af Dittmer på Rånnums herrgård vid Vargön. Dittmer hade blivit förmögen anställd som superkargör vid Ostindiska kompaniet och satsat sina pengar i att köpa Rånnum som han tänkte förvandla till ett mönsterjordbruk .
Det bar sig inte bättre än att han förälskade sig i Dittmers då 15 åriga dotter som han kallade ”Eos” i sina dikter. När han senare fick reda på att hon blivit bortgift skrev han följande dikt: Jag återkallar forna dar, Förflutna stunders fröjd; Den ljufhet blotta minnet har, Gör mig tjust och nöjd.
Och visst , om hon var lika ljuv som modern Maria af Dittmer som finns avbildad så kan man ju ha en viss förståelse för honom.
1778 återvänder han till Lund och håller tal på nationen. Det börjar ” I stället för att uppleta visheten i sjelfva naturen, dana de (lärda) den sjelfva; och tvista evigt om, hvem
som danat bäst”
Och även de orden kan väl tolkas som aktuella med tanke på vad mänskligheten ofta i övertro på sin förmåga orsakat miljön och naturen.
Under sin tid i Lund blev han vän med diktaren Bengt Lidner (Gbg nation 1774) ni vet han med Lidners knäpp, en sån som man alltid gått och längtat efter, .när det knäpper till i skallen och man plötsligt fattar allt.
Inom studentvärlden i Lund var Thorild mycket populär mycket på grund av sin blygsamhet och ”renhet i seder”. Kanske också för hans motstånd att acceptera hierarkier och överhet, något som kanske också blev hans fall genom att han landsförvisades 1793 då han angripit adeln och kungen.
Ett exempel på att han även var skeptiskt till kyrkan kan väl belysas med följande anekdot. Thorild mötte teologie professor Hylander på Lundagård en vacker pingstdag och professorn försökte få honom att göra honom sällskap till domkyrkan. Men Thorild hade andra planer och svarade” gå du i templet och tilbed Messias , jag går upp på Helgonbacken och tilbeder naturen, vi råkas ändock slutligen på samma ställe”
Lämnade Lund 1780 och försvann till Uppsala med avstickare till England och Köpenhamn där han 1793 skrev den lilla skriften ”om qvinnokönets naturliga höghet” vilken kanske kan intressera åtminstone studenter av kvinnligt kön. Samma år landsförvisades han för sin frispråkighet om överheten och hamnade i Greifswald på universitetet där som bibliotekarie och professor, ett ganska milt straff. Dog 1808 och Svenska akademien som han aldrig blev invald i har renoverat hans grav där.
Se också Denna dagen ett liv – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Friis
Friisarna en prästsläkt från Grimeton i Halland på min pappas sida har haft flera familjemedlemmar inskrivna i nationen.Låt oss börja med Johannes Barthold Friis som skrevs in 1684 och som var nationens kurator 1689-1691, sedan skriver hans son som även han heter Barthold in sig 1716, han var gift med Christina Bruhn dotter till den Christina som min ”Askeröhistoria” nedan handlar om.
Men åter till släkten Friis som har en dramatisk bakgrund och börjar liksom Christina Bruhns morfar med en slottsskrivare, denne var verksam i Flensburg och far till Jörgen Lauritzen Friis.
Jörgen var präst i Sevel, Danmark och avsatt 1643 för att ha spridit ”irrläror”. Han hade tagit intryck av Luther och bedrev själavård för en adelsdam i församlingen som hette Christense Juel , och hans nya sätt att tolka bibeln föll inte i god jord hos henne och hennes släkt. De såg kanske en risk att kollekter och donationer skulle avta om alla som kände sig syndiga inte längre ville s.a.s. betala sig in i himmelriket. Han anmäldes, blev dömd till döden, men benådades, fängslades i ”Blå tårnet” i Köpenhamn och sattes i straffarbete .
Frigavs sedan 1645 men hade då ”yrkesförbud” i Danmark och försökte därefter med hjälp av sin bror Mattias fåfängt få arbete i dansktalande Slesvig där brodern var präst. Hankade sig fram med hjälp av släktingar till 1652 då han lyckade få en prästtjänst i den nyligen svenska provinsen Halland .
Tjänstgjorde som präst först i Breared och därefter i Veddige och det var alltså hans barn barns barn Barthold Friis som var gift med Christina vars mor föddes på Bohus fästning. Bartholds son Anders ( Gbg nation 1754) var den siste i Friis släkten som var präst i Grimeton, han avled 1812 och hade lyckats ta sig ”upp i smöret” i trakten genom att gifta sig med dottern på Tortorps säteri Anna Christina Wolfradt. Var i Friisarna hade då innehaft kyrkoherdeämbetet i Grimeton i över hundra år.
Sämre gick det för hans bror Niclas som ”bara” lyckades bli klockare i Grimeton. Men han skickade i alla fall sin son till Lund (Gbg nation 1774) Niclas leder till min fars släkt.
Se också Christina Brun, slottsskrivarens dotter! – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Treutiger/Stobaeus
Carl Treutiger skriver in sig i nationen 1682 och fortsatte sin karriär som kommendör och kapten vid Ostindiska kompaniet . Treutiger, visst låter det namnet bekant , men nu pratar vi inte om Harald utan hans förfader Carl och låt oss lämpligtvis börja med Carls far Kilian invandrad från Ostfriesland och som först tog en svängt till Stockholm för att lära sig yrket hos hovapotekare Philip Schmidt.
Startade Enhörningen , Göteborgs första apotek, som började sin verksamhet den 8 augusti 1642, då det skulle, enligt privilegiebrevet, stå apotekaren Kilian Treutiger fritt
“at hålla ett fullkombligit Apothec; att försällia allehanda Krijdat och praeparerat wijn, Confekturer och specerij; warjämte han tillförsäkras ett stijcke Land till en örtagård, derutinnan han kan hafwa fritt at plantera allehanda örter, som till hans apothec ähre nödige“.
Han hade fler strängar på sin lyra, för 1655 bakade han alla tårtor när kung Karl X skulle komma på besök. Efter honom tog dottern och mågen över ruljansen och apoteket kom att stanna i släkten i 160 år och kom att totalt ligga i 270 år på samma plats vid Södra Hamngatan.
Ett sidospår, Scheele var som fick man lära sig i skolan, den som upptäckte syre. Carl Wilhelm Scheele var hans fullständiga namn och han skickades redan som 14 åring från födelsestaden Stralsund till Göteborg för att bli lärling på Apotek Enhörningen. Han stannade där i åtta år innan han flyttade vidare via apotek ”Fläkta örn ” i Malmö för att slutligen 1776 ta över ett eget apotek i Köping. Hans ansågs vara en av Europas skickligaste kemister, kallades ibland den moderna kemins fader och valdes in förutom i Svenska vetenskapsakademin även Franska och Italienska vetenskapsakademin.
Åter till Apotekaren Kilian Treutiger. Han uppfostrade sin systerson Kilian Stobaeus som skrevs in i nationen 1709 och blev nationens kurator 1717-1722. Lunds förste naturvetare och doktor i medicin, en av sin tids mest ansedda läkare. Mycket omtyckt bland studenterna av vilka den unge Linne’ var en. Hans byst kan ses utanför medicinska fakulteten.
Fick jobb av Johan Jacob von Döbeln som brunnsläkare vid Ramlösa brunn som von Döbeln upptäckt. Var en hängiven läkare och behandlade fattiga och sjuka och gav dem gratis medicin.
Ännu ett sidospår Von Döbelns son var gift med en Helena Catharina Utfall som tidigare varit gift med Christian Gathenhielm som figurerar som kaparkompis till Olof Anckarström i historien om ”Cecilia”, allt hänger ihop.
Mer finns att läsa här på ”Askeröhistorier”, se ”Enhörningen- Treutiger, Scheele och Green” samt ”Kapardrottningarna Helena och Ingela”
Askerön
Santesson/von Otter/Björck
Trankokeriet i Danestan ägdes utav Gustav Santesson en dåtida storföretagare i Göteborg, som dock gick bort 1790 varvid änkan fick kalla hem sin son Bernt Harder från universitetet i Uppsala för att hjälpa till och senare ta över firman.
Bernt Harders bror Karl Gustav kom dock att 1801 skriva in sig i Nationen och kom senare att bli komminister i Örgryte.
Sedan har vi Bernt Harders dotter Johanna Dorothea som gifte sig med friherre Casten Fredrik von Otter, Anfader till operasångerskan Ann-Sofie von Otter. Casten skrev in sig i Nationen 1799.
Sist men inte minst med anknytning till Santesson är sedermera biskopen Gustaf Daniel Björck, systerson till Bernt Harder. Gustaf Daniel Björck skrevs in i nationen 1830 och blev nationens hedersledamot 1873
Se också Trankokeriet i Danestan – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Jeurling
Anders Jeurling inskriven 1740 slutade sin karriär som prost i Torsby pastorat söder om Marstrand. Sonen Carl Jeurling också han kyrkoherde var gift med Charlotta Schiller.
Släkten Schiller varav en släktgren har namngett Schillerska gymnasiet i Göteborg, och en annan hamnade på Lilla Askerön Nordgård.
Carl och Charlotta hade en dotter Anna Jeurling som gifte sig med fanjunkaren Johan Strang från Borås . De bodde först i kyrkenorum men flyttade efter ”avdankningen” till Stora Askerön till en plats som senare kom att kallas ”Stranghawen”, den låg strax intill Holmbergs gård. Senare flyttade dom till en liten backstuga i Haftendalen , strax väster om kyrkogården. Ett liv i fattigdom , vilken kontrast mot hennes farmors släktingar Silfverschiöld,(via släkterna Sahlgren och Alströmer) som samtidigt bodde på Kobergs slott.
Molin/Islander
Johan Molin skrevs in i nationen 1768. Han kom att bli kyrkoherde i Dalstorp Västergötland 1784, men var född i Göteborg, son till en löjtnant vid amiralitetet. Molin arbetade först på ett handelskontor i Göteborg och var dessutom medutgivare i den göteborgska tidningen Göteborgs Allehanda, Göteborgs första nyhetstidning. Han hade dessutom lånebibliotek. Studerade vid universitet och prästvigdes 1768. Han var även lärare i levande språk på Göteborgs Gymnasium innan han blev kyrkoherde i Dalstorp. Molin hade två döttrar Johanna och Hedvig ihop med hustrun Helena Margareta Lindqvist vars far var tullare vid Stora sjötullen på Stora Askerön. När Hustrun dog togs Johanna hand om av mostern Britta Maria som var gift med Johan Påwelsson Wikström som drev trankokeriet på Lilla Askerön. Johanna som kallades ”Mamsell Molin” kom sedan att bo kvar där på Knarrudden till sin död. Dit flyttade också hennes syster Johanna efter att hennes make , kapellpredikanten Lars Islander På Klädesholmen avlidit. Johannas son som också hette Lars Islander skrevs in vid nationen 1831, han blev senare som sin mormors far, tullare.
Se även Mod och råd hos ett fruntimmer – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Gyllich
Jaktlöjtnant Reimund Gyllich var en av de anställda vid stora sjötullen på Stora Askerön. Han kom att bo i det som nu är det röda huset, mellangård (636) där Bengt Matsson nu bor.
Reimunds far som var pastor i Laholm hade lyckats att tillsammans med hustrun, med det vackra namnet Petronella Corall, få inte mindre än 21 barn varav Reimund var ett. Innan kariären vid tullen hade Reimund utbildat sig vid Lunds universitet och skrevs in vi nationen 1785. Många av den stora släkten Gyllich har studerat i Lund, så också Reimunds far Frans Georg som skrev in sig i nationen 1739.
Se också Kalven Stora Sjötullen – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Wingård
Hans Wingård skrevs in i nationen 1699, hans barnbarn Anders är mormors farfarsfar till en av mina kusiner på Askerön. Anders bror Johan Wingård var biskop och Akademiledamot , och på tal om akademien så har vi ju också Henrik Thomander akademiledamot, biskop och professor i Lund. Thomander som är avlägset släkt med en annan av mina kusiner som bor på Askerön.
Göthensten
Ännu ett bekant namn för alla Askeröbor. Bengt Daniel Göthensten skrevs in i Göteborgs nation 1768 och 1776 var han färdig präst först i Veddige och dsedan i Träslöv. Hans bror Jöns skrevs in några år senare, 1776 och hamnade lusigt nog som komminister i Grimeton, ”arbetskamrat” med Anders Friis nämnd ovan.
Bengt Daniel Göthenstens son Carl Daniel skrevs in i Nationen 1812, blev prästvigd men arbetade som skollärare i Tossene, ytterligare fyra generationer och vi är framme vid de nuvarande ättlingarna som bor på Stora Askerön.
Min hemort Hjärtum
Jag får ju också passa på att nämna min hemort Hjärtums berömdheter , Christian von Utfall, inskriven 1699 som härstammar därifrån och vars syster Helena var gift med kaparkaptenen Christian Gathenhielm. Helena som jag skrivit om under rubriken ”Kapardrottningarna Helena och Ingela” här i ”Askeröhistorier”
Sedan Hjärtums mest berömda man , Rutger Maclean som 1757 skrevs in vid Lunds universitet och två år senare avlade juristexamen. Han tycks dock inte varit inskriven i nationen. Omdanade hela det svenska jordbruket genom sina skiftesreformer. Ärvde Svaneholms slott där han prövade sina jordreformer, men även startade skolor för barnen i området , en mycket modern och framsynt man.
Se också Rutger Macklean, En framsynt Bohusläning! – Askeröhistorier (askerohistorier.se)
Slutligen prästen i Hjärtum Per Abraham Delin, inskriven 1813. Nationens prokurator. Höll tal vid Akademiska föreningens invigning 1830. ”Var och förblev student all sin tid”. Han var också 1823 med och bildade Lunds äldsta idrottsklubb: Academiska Simsällskapet.
Akademiska föreningen vars tillkomst också kom sig av den fruktansvärda händelsen som jag skriver om under rubriken ”Mordet i Lund” där ironiskt nog mördarens far prosten Johan Ulric Blomdahl också kom från Hjärtum