Äntligen var det katastrofala året 1876 till ända!
Carl hade då mist sin far och två bröder, brodern Anders av “magsjuka” och Olof som ville gå i storebrödernas fotspår och bli sjöman liksom Carl och “Ångbåtskaptenen” Johan, Olof föll överbord och drunknade på resa med barken Antoinette mellan Philadelphia och Bremen.
Carl född 1836 och den äldste I brödraskaran, hade förälskat sig I Amanda från granngården, Nordtagene. De skulle äntligen gifta sig, vilket skedde I Mars 1877, och det var inget dåligt parti, Nordtagene gård var den näst största I Hisings kärra, bara herrgården Clareberg var större.
Carl hade börjat sin sjömansbana som styrman hos grannen som var befälhavare på galeasen Gossen, för att sedan avancera, ett tag var han styrman på ångfartyget Svea redat av A. O Wallenberg, grundaren av S-E Banken. Men nu var han äntligen befälhavare och det på det nybyggda ångfartyget “Thorskog” byggt på varvet med samma namn (inget foto av fartyget har gått att finna, men några år senare var han befälhavare på ångfartyget Balder byggt 1872 på Lödöse varv tvärs över älven från Thorskogs varv där “Thorskog” var byggd, Balder syns på fotot liggande vid kaj I Stettin)
Sommaren 1877 såg allt ljust ut. Som befälhavare på Thorskog hade han den 23 Juni lämnat St. Petersburg med destination Bremerhaven. Några dagar senare stävar han mot Edinburg. Den nyblivna hustrun Amanda finns med ombord vilket måste var spännande för henne. Att få komma till främmande hamnar och dessutom få vara tillsammans med sin make. Den 7 Juli skriver hon hem till sin syster Alma som bor kvar hemma på gården. Hon berättar att hon varit lite “krasslig” men att hon nu är frisk igen, vad hon vet men inte talar om är att hon är gravid med sitt första barn som kommer att få heta Olga, men graviditeten är ännu bara I de första månaderna så den syns knappast. I brevet säger hon “Carl vill att jag skall tala om något, men det gör jag inte må du tro. Vidare berättar hon att dom skall vidare till Kronstadt I Ryssland och därefter kommer hon att hoppa av I Göteborg “Lagom till att bärena skall plockas”, så visst kände hon och Carl till att de skulle bli föräldrar.
September 1878, året efter deras resa, sker något helt annat då mor och barn kunde blivit av med sin Carl.
På resa mellan Newcastle och Göteborg med last av Kol hamnar man i svårt väder. Nordsjön möter med storm och höga vågor. När man försöker rädda fartyget från undergång, spolas tre besättningsmän överbord, två hemmahörande I Hjärtum och en från Borås. Detta är ju ett hårt slag för Carl som givetvis klarat fartyget och livhanken, men att förlora besättningsmän är tungt att bära. En annons I Göteborgs Handels och Sjöfartstidning berättar om den dramatiska händelsen den 20 September 1878.
Carl fortsätter som sjökapten ytterligare många år på olika fartyg, familjen växer med ytterligare två barn Isidor och Emy , och efter att bott I Haga flyttar man 1892 in på Brogatan 2 I Pusterviksområdet.
Fick för mig att titta om huset finns kvar och finner till min glädje att huset håller på att renoveras till ursprungsskick. Jag läser att “När rivningsbeslutet kom för kvarteret Röda Bryggan, byggt på 1800-talet vid Rosenlundskanalen, följde en lång debatt om huruvida det var rätt eller fel att så gammal bebyggelse försvinner. Det hus som bedömdes ha störst kulturhistoriska värden, Brogatan 2 byggt 1859 och ritat av August Krüger, sparades och fick istället bevarande- och rivningsskydd” , så kul! Sista fotot visar ritningar på huset samt de tre barnen !
Källor: Mina privata foton och brev, Balder, foto från Sjöfartsmuseets arkiv, Tidnigsartikel från Kungliga bibliotekets tidningsarkiv och ritning från “Sverigehusets” hemsida
Läs även om “Gossen”där han tjänstgjorde som styrman https://www.askerohistorier.se/galeasen-gossen/
samt övriga personporträtt på https://www.askerohistorier.se/ur-angbatkaptenens-album/
och Carls syster på https://www.askerohistorier.se/vogel-und-dienstbach-fyra-kvinnoportratt/
